a-amigo-a-a-amigo

...trodde väl aldrig att jag skulle sakna detta hysteriska barnprogram, men om några minuter börjar det och frågan är om jag inte t.o.m. snart sätter på barnkanalen på tv'n här på mitt rum på sjukhuset, bara för att få det att kännas lite mer likt hemma...

Svårt att få till den riktiga fredagsmyskänslan med torr (!!) pocherad torsk och Loka
Saknar en perfekt stekt hjortfilé, såsom bara Johan kan göra, och ett glas rött.

Alex farmor, farfar, faster och farbror ställer som vanligt upp, hjälper Johan m hämtning på dagis, han får hänga med på fotbollsmatch mm mm. Ovärderlig hjälp!
Ovärderligt är också de besök jag får (nu har jag flera bra tidningar att läsa, tack Karin och Sandra), telefonsamtal, mail, SMS och hejjarop på fb. Snälla Johanna som fixade fika åt Johan och Alex på dagisets sommarfest igår m.m m.m Ni är alla underbara!!
Johan kommer in en sväng varje dag, igår var Alex med :-)

Alex i hejjarklacken när kusin Adams Östria vann med 10-0

Familjemys à la Hydéns, som Johan kallade bilden...

Hundarna har det också bra. Chilli hänger med husse och har blivit en riktig traktorhund. Har fullt spanläge på hararna från hytten. Polka blev upplockad av coach Cina i onsdagskväll, understimulerad som hon var lät det som om hon fått till ett väldigt bra träningspass (trodde hon var redo att krypa ur skinnet vid det laget, men coach Cina kan man lita på)! I går och idag har coach Kurt hämtat henne och bl a spårat och tränat med henne.

Egen filt under fikapausen, jodå, fint ska det vara

I morgonbitti blir Polka upphämtad för helgkollo hos coach Malle och hans schäfer Tarras. Det kommer att bli toppen det tror jag!!! Kommer att komma hem till en hund som verkligen fått hålla igång. Såå skönt med snälla, engagerade träningskompisar!! Är tacksam.

Min egen träning består av att fyra ggr per dag plocka av gipsskenan och träna "böj och sträck så mycket du kan på fingrarna". kommer lite längre varje gång :-)
Hoppas jag ska kunna få åka hem efter helgen, håll tummarna för det, ni som kan!

Rapport från insidan

Kvar på sjukhuset sedan i lördagskväll. Prel. provsvar och andra tecken leder läkarna fram till att jag fått en infektion orsakad av streptokocker (en av två bakterier som orsakar rosfeber) i min hand/arm. Natten mellan söndag-måndag opererade dom. De satte en så kallad blockerare uppe i nerverna i axeln. Hela armen domnade bort och all känsel försvann - gudomligt skönt att slippa smärtan! Några timmar senare opererade dom, man la ett snitt i varje finger, ett uppe på handen och ett på underarmen, detta för att "lätta" på trycket samt att få en chans att se om inflammationen gått ner i ligamenten.
Operationen gick bra och vid tre tiden var jag tillbaka på avdelningen. Bedövningen släppte inte förrän vid lunch på måndan' vilket var skönt...

svullen, öm hand innan operation

Välbandagerad med gipsskena efter operation

Igår, tisdag, flyttades jag från Onkologen till Hand- och plastikkirurgen. Här kommer dom att vara bättre på att lägga om bandaget och påbörja träning av den opererade handen.
Hittills har jag mått lite väl dåligt för att ha fått någon riktig hemlängtan. Sover väldigt mycket, har haft feber till och från mest hela tiden. Men nu har har alla blod- och infektionsvärden långsamt vänt uppåt så då blir jag nog piggare snart!

Alex provsmakade och gav dubbelt tummen upp

Johan har kommit och hälsat på varje dag och i måndags hade han Alex med sig och färska jordgubbar från växthusen i Ringstad, Norrköping. Härligt att få pussa lite på Alex, lika cool och avslappnad som vanligt :-) Väldigt smarrigt med jordgubbar!!

GOTT!!

Lektyr jag hade med mig in! Fick även ett gäng tidningar när Karin och lilla Embla kom på besök igår, Utemagasinet&Sköna Hem!

Frukost på sängen får man här, blev på nåt' sätt en tröst när man inte fick vakna hemma på morsdag.

Lördagkväll på akutmottagningen

Kände att jag hade ont i min högra arm när jag körde iväg till brukstävling i morse. Det blev bara värre under dagen och jag kände mig riktigt feberfrossig och eländig. La mig och sov i bilen medan vi väntade...och fick en värktablett av den rara personalen i köket.
Väl hemma nu ikväll ringde jag in till Onkologen, beskrev läget med svullen, rödflammig arm och hand, feber och förbaskat ont!!! Rosfeber trodde dom och bad mig åka in till stora akutmottagningen för undersökning. Och här är jag nu.
Har blivit väldigt väl omhändertagen, nu ska dom ta lite blodprov och så för att sen bestämma vidare. Det blir väl pencilin, i tablettform och jag kan åka hem, eller i dropp och då lägger dom in mig på Onkologen. Suck och ledsamt faktiskt, vi som har glatt oss så över den glada nyheten efter röntgen. Hade velat vara pigg och glad lite längre...

Tävlingen med Polka då?
Vi började m sökmomentet som gick väldigt bra!! Hon jobbade jättefint och hittade alla figuranter. Domarna sa att det var tiomässigt fram till sista påviset - där valde hon en väldigt märklig omväg. Så här i efterhand tror jag att hon tog en lov och letade efter vatten... Men betyg 9/9,5 och fin muntlig kritik av domarna.
Sen tillbaka till klubben för fortsatta prövningar. Dessvärre nollade vi både plats (hon ställde sig på första skottet och la sig igen) och budföring (stack till skytten). Inte så bra...
Resterande lydnad gick ok. Domarna var väldigt ojämna i sin bedömning, totalt 199 poäng av den ena och totalt 179,5 av den andra. Snittet på det räckte inte till uppflyttning, krävs 196 från lydnaden.
Bara att ta nya tag, men nu dröjer det innan vi anmäler oss till tävling igen... Nu blir det till att träna, träna, träna.

Provtagningarna här på akuten är klara. De har satt ett dropp i ärmen på mig och nu väntar jag på transport över till Onkologen. Blir till att tillbringa natten där.

Det blir till att fixa tårta

Det har varit en maxad hundhelg som passerat. Tävling både lördag och söndag för mig och Polka. Tävlingar på hemmaplan i bruksspår och -sök, så ingen lång resväg i alla fall. Perfekt!

Det började med Lägre spår i lördags. Efter förra försöket med spårtävling nere i Tranås så kände jag mig ganska så lugn inför själva spårdelen, hon känns ju spårsäker, om än sist då lite slarvig med att markera apporterna. Men tji fick jag. Hon gick i väg kanonfint (10/10 på spårupptaget) men sen blev det snabbt problem. Jag gissade att vi nog gått över första apporten men det händer ju fast sen lattjade hon runt och jag förstod att hon inte var på något spår. Jag tog tillbaka henne och gick upp till starten igen och den här gången "fäste"  hon bättre i spåret. Men ganska så snart var hon ute och snurrade igen.
Maxtiden på ett lägre spår är 25 min och det finns inte tid till allt för mycket trassel. Så nu blev det bråttom. Jubel och snabb belöning då hon hittade en apportpinne, men hela tiden kändes det så osäkert om hon var på spåret. Tur för oss att spåret låg i en mindre skog omgärdad av nysådda fält (där man kunde se att spåret INTE gick när hon försökte sig på den vägen). Klippt genomsvettiga och helt slut hittade vi slutpinnen, men var vi inom tiden?? Ett par minuter till godo trodde spårläggaren - phu! Bara att gräva i fickorna för att se hur många pinnar vi egentligen fått med oss in, 5 plus slut. Det klarar vi oss vidare på.

Men herregud vilken kämpainsats. Trodde inte att min kropp var förmögen att klara ett sånt pass, ramlade gjorde jag också flera gången, en gång så det bara small till i magen (då blev jag rädd och frågade mig vad jag egentligen håller på med). Kroppen må vara på halvdekis men fighting spiriten sitter i!!

Lydnaden gick fint, inga nollor den här gången!! Jihaa!

Linförhet: 7/8
Framförgående: 7/7
Platsläggande: 8/8,5
Inkallande: 8,5/9,5
Kryp: 9/9
Apportering: 5/5 (här gjorde hon två jubelärevarv med apporten, hon kunde bara inte hålla sig längre....)
Hopp: 9/10

Dagen avslutades med platsliggande med skott och här kändes det skönt att vi lottat startnummer 1 så vi låg längst ute på kanten, kändes tryggt efter förra veckans incident med att hunden bredvid reste sig i Norrköping. Platsen gick fint, betyg 10 och betyg 9 på efterföljande budföring (lite oroligt hos mottagaren).

Totalt blev det 497,5 poäng och uppflyttning!!! En andraplats i själva tävlingen.

Söndagen bjöd på lite mildare väder och det var nu dags för söktävling.
Sökrutan låg ute vid Arnebo (Västerby) och var verkligen fint planerad. Vi hade lottat startnummer två av endast två startande lägrehundar, vilket betydde att vi gick ut allra sist efter elit och högre. Satt och fikade vid samlingen och hörde domarnas kommentarer till ekipagen före. Kändes som bra, hängivna och rättvisa domare så jag gick in i rutan när det var vår tur med en bra känsla i magen. Men trots allt är man lite nervös.
Polka vindade lite åt vänster när vi klev in i rutan och jag gjorde förstaskicket åt det hållet. Bingo! Hon kom tillbaka med rullen i mun och första figgen funnen (gömd i lådan). Härligt! Sen följde tomskick höger, tomskick vänster och dubbla tomskick höger (eftersom rutan svängde vänster). Hon gjorde väldigt fina tomskick och jag styrde henne inte mycket alls utan hon kom tillbaka av sig själv i full fart. Fick en känsla där på mitten på höger sida att hon kanske inte sökt av precis allt, men litade på henne. Närmar oss slutet av rutan ser jag på plastbanden, ytterligare två tomskick blir det innan hon kommer och med markering på fig uppe i höger hörna av rutan.  Menar dom att det ligger en sista nere i vänster hörna? Kändes inte helt rimligt och nej, ingen träff när jag skickade neråt.
Fasen också, vi har missat. Testade att göra två skick snett bakåt på både höger och vänster sida i ren desperation. Duktiga hunden går precis som hon blir skickad, men figgen ligger antagligen för långt borta och vi avbryter arbetet.
Domarna och resterande personer på stigen är lika ledsna som vi över den missade figgen. Hon har ju jobbat sååå bra, bara ren otur och sånt som kan hända ibland, får vi höra som tröst. Vi får betyg 7 vilket är det högsta betyg man kan få med en missad fig ("vi kan inte hitta något annat att dra på"tyckte domarna). Fin kritik men ledsamt och snopet att vi missade en.
För att klara uppflyttning nu gäller det att göra en bra budföring (förutom godkänd lydnad) så vi får ihop tillräckligt med poäng från specialen. Kändes ju ändå stabilt, budföringen är ju hennes grej (om än med risk för "glada hoppavdrag" hos mottagaren. Men så fel man kan ha. En lite orolig plats (hundar som skäller, gnäller, kryper, Polka som vickade lite hit och dit och låg och nosade) följdes av budföringen. Hon gör perfekt sträcka till mottagaren och sätter sig snyggt och prydligt där Yes, tänker jag (och skytten) nu går det vägen för en tia. Men på kommandot marsch drar hon 90 grader rakt vänster i stället för till mig!!!!! Snacka om snopet. Vet inte vad hon fick för sig.... Hund av plan och en klockren nolla. Uppflyttningen flög all världens väg....
Men vi körde vidare på lydnaden såklart ändå. Sämre lydnad än dagen innan, men vi tar med oss lite lärdomar härifrån också. Samla, samla erfarenhet :-)
Linförhet: 7/7
Framförgående: 7/8
Platsläggande: 7,5/8
Inkallande: 9,5/7
Kryp: 10/8,5
Apportering: 5/5 (samma jubelvarv som dagen innan....)
Hopp: 0/0 (hamnade snett och smet vid sidan av)
Totalpoängen slutade på 385,75 (godkänd) men klassvinst, så Alex blev i alla fall väldigt nöjd!!

Ikväll blir det till att bjuda träningskompisar på uppflyttningstårta för nu är Polka en högre spårhund, får se när hon även kan bli en högre sökhund!

Läser det finstilta

Fick i vanlig ordning en lapp av syster Maggan igår där det bl a står labresultaten från mina levervärden på. Som sagt låg värdena ungefär som senast. Längst ner på utdraget stod också två fotnoter, angående mina senaste gjorda röntgen. Dels den som gjordes akut på huvudet för tre veckor sedan och den som gjordes av buk och thorax i förra veckan.
Rätt mkt svåra ord i de här fotnoterna, men huvudröntgen tolkar jag som inga större skillnader än tidigare gjorda (min MS ger "plack" i huvudet som syns på röntgen bl a).
Längre text kring det som gällde röntgen av buk och thorax...med mängders av svåra ord...
"oförändrade fynd, liten noduli invid interlobärfåran i höger ovanlob....inga förstorade körtlar i mediastinum/hilli.....enstaka subpleural mininoduli lateralt höger....(dessa fynd sågs även vid us 12-08-29).... "
Mycket text som säger inget. Sen kommer:
"Levern har minskat avsevärt i storlek jmf med us 12-11-05. Den utbredda levermetastaseringen ter sig nu till stor del nekrotisk och har minskat i omfattning. Till följd av detta kan en exakt jmf ej göras. Försök till storleksmätning av referensmetastaserna görs, måtten får dock värderas med viss reservation.
Ref 1, centralt i höger leverlob, uppmätts till 4 jmf med tidigare 5 cm.
Ref 2, ventralt i höger leverlob, uppmäts till 3,5 jmf tidigare 6 cm.
Som tidigare finns små mängder ascites runt levern. Inget nytillkommet eller metastassuspekt i övriga bukorgan.
I kotpelaren har det tillkommit enstaka, knappt 0,5 cm stora skleroser, en i th1 och två i L2, varav den något större kan anas på us 12-11-05. Även invid SI leden i höger os ilium ses en liten, nytillkommen skleros. T höger i sacrum finns en skleros på ca 1 cm, vilken inte heller den ses tidigare.
Således regress av levermetastaseringen. Ett observandum är nytillkomna sklerotiksa skelettförändringar där metastaser får misstänkas. "

Så ok. levern betydligt, betydligt bättre. Lite skit på gång på skelettet, men kanske lättare att stråla?? Hann läsa det här innan jag gick hem från sjukan igår och syster Maggan verkade inte vara så nervös över de nytillkomna fynden.

Nu längtar jag till nästa läkarbesök

Sjukhusbesök idag. Dags för dropp med Herceptin.

Leverproverna låg kvar som sist och bästa Maggan hade kikat lite på resultatet av röntgen som gjordes av buk och bröstkorg innan Kristihimmelsfärdshelgen. OCH DET SÅG BRA UT!!!!

Metastaserna ska ha minskat i storlek, några så kraftigt att de knappt gick att mäta... Det låter som helt fantastiskt, otroligt och alldeles underbart!!! Jag känner mig sådär odödlig igen...

Ni måste tro att jag är lite knäpp som blev så bekymrad förra veckan när det plötsligt gjorde så ont igen, men man blir så uppmärksam på varenda lite förändring. Har resonerat med Maggan och kanske var det att levern reagerade så på kontrasten jag fick i samband med röntgen, det är väl inga barnlekar det för en icke helt frisk lever.

I övrigt vad röntgen innebär får vi höra mer av från doktor Nils, har läkartid med honom om knappt två veckor. Längtar!!

Njut av livet vänner, det gör jag, mina framsteg är era och beror på allt kraft och stöd jag får ❤

Framåt men inte ända fram

Tävling med Polka lördag och söndag.
Lördag innebar premiär på sökmoment på tävling för vår del. Nervöst men kul! Hon skötte sig väldigt bra och hittade alla tre figuranterna som låg gömda skogen. Betyg 8,5 från vardera domare.

Resten av tävlingen fortsatte idag söndag. Vi började med platsliggning. Fem minuter, 4 skott och 7 hundar på rad. Inte speciellt orolig för momentet men FEM minuter är en lång tid när man står 40-50 m bort och bara väntar... Vid fjärde skottet händer det som helst inte ska hända, hunden som ligger utanför Polka (vi ligger näst längst ytterst) flyger upp vid skottet med ett skall vänd mot Polka. Varpå Polka också ställer sig upp. Den andra hunden går mot Polka och hon rör sig ngr meter framåt. Den andra hundens förare kommer och hämtar sin hund. Polka står still och nosar lite och jag står kvar vid kanten och undrar om tävlingsledaren eller domaren ska säga till mig att gå och hämta henne. Men inte mycket tid kvar och Polka blir där hon är. Det är inte utan tårar i ögonen jag går tillbaka till henne, så himla förargligt...och retligt. Fast jag hoppas och tror att det inte kommer att bli problem i fortsatta tävlingar.

Nästa moment budföring startar direkt efter den olycksaliga platsen och vi är första hund ut. Vi går ner och hälsar på mottagaren och går upp mot vår plats där jag ska skicka ifrån. Känner att hon inte riktigt är med mig, går och nosar och vindar efter något... Skickar henne med ett marschkommando och till min förvåning viker hon av riktningen mot mottagaren och börjar nosar efter något - plockar till allas förvåning upp ett föremål från plan och fortsätter till mottagaren. Väl där blir hon något konfyst, eeh ska jag lämna av det här till denna där? brukar ju lämna till matte... Ska jag behålla det själv? Domarna åberopar omgående tekniskt fel och säger åt mig att hämta Polka, det ska inte ligga föremål på plan. Jag går och hämtar Polka och kör om, helt annan hund på vägen till startpunkten och nu gör hon en perfekt budföring 10/10 av domarna och rungande applåder från publiken :-)

Ca två timmars vila i bilen sedan dags för resten av lydnaden. Hon känns bra på uppvärmningen och jag har lovat mig själv att hålla mig koncentrerad, och det känns helt ok. Mycket kvar att jobba på och hon orkar inte riktigt ända till slutet, men poäng på allt och ett rejält fall framåt mot förra tävlingen. Klar uppflyttning om vi inte nollat platsen, nu hamnade vi istället knappa nio poäng ifrån.
Linförhet 7,5/7,5
Framförgående 7/7,5
Platsläggande under gång 9/7,5
Inkallande 9/9
Kryp 6,5/7,5
Apportering 7/7
Hopp 7,5/8

Betydligt mer taggade och sugna på tävling igen om man jämför efter förra gången :-)

- Posted using BlogPress from my iPad

Ny vända med kortison

Det har fortfarande inte kommit någon reserapport från Sardinien på den här bloggen. Men ge inte upp hoppet - plötsligt så händer det...

Bara för att jag inte får till inlägget om Sardinien så blir det inga andra blogginlägg gjorda i heller. Trist men sant. Förra helgen var vi i Tranås och debuterade i lägre klass spår, jag och Polka. Det var väldigt roligt att tävla igen, dock var resultatet inte helt det önskade. Specialen gick väldigt bra (spår och budföring). En pinne borta i spåret men fullt på upptaget och budföringen fick vi 9,5 på i medelbetyg. Platsliggningen med skott kändes också supertrygg och bra. Trots att en hund (som förvisso låg flera hundar bort från Polka) flög upp på första skottet och gick till sin förare. Sen värmde vi upp för lydnaden och det kändes väldigt bra, men väl inne på lydnadsplan misslyckades vi helt. Två nollor (kryp och läggande under gång) och överlag väldigt låga poäng. Massor av dubbelkommandon och slarv - väldigt tråkig upplevelse. Hoppas vi kan få till det bättre nästa gång. Det måste ju vara jag som gör något helt tokigt på tävlingsplan eftersom det inte direkt ser ut så här när vi tränar...

Nytt försök nu i helgen och nu ska det blir lägre klass sök. Första gången någonsin jag tävlar i sök och det ska bli så spännande!!! Specialmomenten går på lördag och lydnaden på söndag.
Bara inte min eländiga lever ställer till det... Fick väldigt ont igår. Mer ont än på väldigt, väldigt länge. Har pratat med sjukhuset idag och läkaren ordinerade nyss kortison i lite högre dos, i alla fall över helgen, så får vi se hur kroppen svarar på det. Bara det inte är ny infektion så att jag snart ligger däckad i feber. Vill inte!!! Har tagit det extremt lugnt här på morgonen och bara vilat. Ska snart ta mig ut och åtminstone få lite solsken på mig. Det piggar ju alltid upp. Ganska så ledsen, tycker att jag fått må bra ganska så länge nu, kan det inte få fortsätta så?

  Polka laddar inför tävlingen i Tranås, jag var så stolt; vi var på plats en timma innan samling och kunde rasta och ladda upp i lugn och ro!