Mina vänner Lotta och Anders har förlorat sitt barn och i fredags var vi på begravning för att ta avsked av lilla Petter. Det finns inga ord som kan lindra... Begravningen var fin men så oändligt sorglig. Det kom mycket folk och jag hoppas och tror att Lotta och Anders känner vilket stöd de har av oss alla runt i kring. Många av oss som var där var gamla kompisar sen t.ex. Uppsalatiden och det var så skönt att ses. Att kunna gråta men sen också kunna skratta tillsammans svetsar samman. 
För oss andra rullar livet på nästan som vanligt och det känns orättvisst. I dag blir lill-killen Alex 2 år, en stor dag.!
För oss andra rullar livet på nästan som vanligt och det känns orättvisst. I dag blir lill-killen Alex 2 år, en stor dag.!