Lördagsmorse strax efter åtta ringde jag in till Onkologens vårdavdelning. Jag har ett nummer som jag ska ringa vid akuta besvär kvällar och helger. Syster Emma svarade och jag beskrev mina problem med uppsvullen magen osv.
"Ronden kommer här vid tio så jag tar upp det med läkaren då, så hör vi av oss"
Kändes bra.
Vid två hade fortfarande ingen ringt. Jamän ring igen tyckte J. Sagt och gjort. Syster Emma svarade. "Ja, jag vet vi ska ringa tillbaka till dig, det har varit så rörigt här. Men vi ringer."
Klockan sex på kvällen ringer så äntligen telefonen. Jourläkaren ursäktar sig och förklarar att det varit en väldigt stökig dag med mkt akuta grejer.
"Som jag förstod på Emmas redogörelse var det inte så akut och därför har du prioriterats ned. Det låter som du har samlat på dig vätska i buken och jag vill gärna titta på dig. Om du vill kan du komma in i kväll eller så kommer du i morgon f.m. om det känns ok. Blir du sämre under natten är det bara att ni kommer på en gång."
Det räcker med några få ord för att man ska känna sig lugnad och allt är helt ok. Jag har absolut inga problem med att prioriteras bort, kan mkt väl förstå att akutare lägen än mitt föreligger. Der låter helt rimligt att jag samlat på mig vätska, skönt att en läkare vill titta på det i morgon och skönt att veta att om jag börjar kräkas eller så ÄR det akut läge och så åker vi in.
Vad man inte kan släppa tanken på är den här stackars Emma som varit på jobbet sedan i morse och konstant legat efter. Jag lär ju inte varit den ända som de inte hunnit med... Varför inte ge henne möjligheten och pondusen att kommunicera ut prioriteringsläget, "förvärras symptomen gör så här", "troligen vätskeansamling så ingen större anledning till oro". Jag har varit inne på det förut med nyansskillnad - det är det lilla som gör så mycket. Det måste vara så stressande att vara på sitt jobb hela dan och känna att man inte räcker till!!! Är det en organisatorisk fråga? Är det individuellt från sköterska till sköterska hur bra de är att hantera situationen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar