Sport på TV, livesport från åskådarplats och egen sportutövning (hundsport; så Polka gjorde jobbet... :-) )
Lördagen innebar till största del återhämtning från fredagens helkväll och vad passar då bättre än att hänga framför TV'n och njuta av svenska framgångar i sprint? Men innan jag kraschade framför TV'n var Polka och jag ute och tränade med vår sökgrupp.
Alltid samling klockan tio på lördagar (såvida inte vädret helt är emot oss). Att valla av rutan innebar en del pulsande i snön och spännande steg över fruset vatten - håller isen/skaren?!
Polka fick även denna vecka fem skick, två "tomma" och tre figuranter. En av figuranterna hade gömt sig under ett kamouflagenät (när man tävlar i grenen sök är alltid en eller flera figuranter dolda, gömda exempelvis i en låda). Vid en "dold" figurant gäller det verkligen för hunden att den noga vädrar av och konstaterar att det ligger någon gömd som den inte ser utan kan försäkra sig ändå om att det ligger någon där, ta sin egen rulle i halsbandet och springa ut till föraren på stigen och "berätta" att någon är funnen. Figuranten under nätet då? Jodå, Polka hittade honom så det gick vägen, nästa gång får vi försöka med en låda eller dylikt.
Marianne i träningsgruppen tog några bilder på Polka under träningen:
Jag skickar ut Polka på ett sök! Optimalt vill man att hunden ska springa dryga 50 m rakt ut, vinkelrät från stigen vi går på, göra en liten "krok" och komma tillbaka till mig på stigen ca 20-40 m fram. På så sätt scannat av en del av området i jakten på en försvunnen människa, sen jobbar man sig framåt längs stigen, skickar växelvis åt vänster och höger om stigen.
Polka kommer i full fart genom skogen, sekunden senare är hon framme hos fotografen/figuranten, tar en rulle ur handen på figuranten (en dm lång gummislang) som hon har i munnen när hon kommer ut till mig på stigen. Tecknet att hon funnit någon, jag sätter då på koppel och ber henne visa mig var personen är.
Påviset går i faslig fart och det gäller att hålla emot (och be henne ta det lite lugnt om terrängen är besvärlig). Framme hos figgen blir det korvbitar som belöning - himmelrike!!
Söndagen bjöd först på Alex längdskidträning i Sya. Jag passade på att vardagsträna bondhundarna lite, gå i koppel, inte skälla på pulka- och skidåkare kan vara svårt. Speciellt om man är en springer spaniel på ett halvår som mest bara springer lös hemma eller i skogen... Kaffe i Syas sköna fikastuga blev det också medan de duktiga barnen tränade på. De fick bl a öva utan stavar och ta "långa" gungande kliv. Häftigt! Såna övningar man själv skulle behöva göra...
Senare på dan förflyttades vi oss till nästa åskådarplats. Stångebrohallen i Linköping! Min kära kompis sen Uppsalatiden, Caroline, var där med sin dotter Angelica. Angelica tävlar i konståkning!! Har aldrig sett på konståkning live så det var verkligen spännande! Så duktiga barn!! Helt imponerad. Det gick fint för våran adept som tog sig ända upp på pallen och åkte hem till Uppsala med en tredjeplats i bagaget. Grattis!!
Helgen avslutades sedan med ännu ett träningspass för Polka - Jaktapportering ihop med "retrivergänget" - labben Soya och flatcoated retrivern Blinka. Polka fick lite passivitetsträning, ett fritt sök med fyra apporter, ett gäng "enkelmarkeringar" och avslutningsvis några linjetag och test av "ut"-kommando. Allt gick ganska så bra förutom att det dykt upp en ny grej vid avlämningarna. Hon lämnar glatt och frimodigt, men sen hugger hon efter dummyn och vill ha den igen.... Läxa att jobba på!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar