Lagom till långhelgens alla kalas och sociala aktiviteter har Kortisonets biverkningar blommat ut till fullo. Bl a är det vanligt att man samlar på sig vätska och svullnar i ansiktet.
De senaste dygnen har jag svullnat upp massor - ser inte roligt ut.
Man noterar också den här millisekunden av tvekan/reaktion hos folk man träffar nu - plötsligt ser man betydligt sjukare ut...
Jag vet det låter banalt, men det känns inget kul!
Har bott hos moster i Vallåkra, Skåne i natt. När man inte mår riktigt 100% så blir man lite fånig med att det är bekvämast att bo hemma,,, men det löser sig. Det är dags att lämna gästrummet vi sover i och smyga upp och ta en långdusch för att lindra klådan.
Var ju på sån "high" i torsdags efter beskedet om förbättrade levervärden - sakta i backarna verkade levern tänka och bara högg till och började göra riktigt ont i går när vi packade inför avfärden. Blä!
Extra besvärligt då att sitta i bilen till Skåne i flera timmar med extra ont - extra allt på Mc Donalds hjälpte föga.
Ps. det är härligt att vara iväg m familjen på julledigt och ha flera dagar framför sig med härligt häng hos kompisar och släkt. Kände hur det här blev ett dystert blogginlägg... Hund- och husvakter skickar mysiga bilder, bl a på Polka som vägrar julstressen och njuter på sängen i fulla drag.
Saknar redan de fyrbenta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar